| Typ: | Sjöar |
| Område: | 210 km² |
| Längd: | 49 km |
| Kuststräckans längd: | 1 084 km |
| Djup: | 8 m |
| Max. djup: | 68 m |
| Fiskarter | |
| Abborre | |
| Braxen | |
| Gädda | |
| Gös | |
| Id | |
| Insjööring | |
| Lake | |
| Mört | |
| Sarv | |
| Sik | |
Iso-Tarjannevesi är ett mångformigt och fiskrikt stråt som svallar mellan Virdois, Filpula och Murole i Ruovesi.
I Finlands sjöstatistik räknas varje bassäng som en enda storsjö. På basen av detta är Iso-Tarjannevesi som breder ut sig i norra Birkaland Finlands 18:e största sjön. Sjöns centralaste vatten går under namnen Ruovesi och Tarjanne.
Ruovesi – häxornas fiskesjö
Norr om Näsijärvi slingrar ett mångsidigt vattenstråk i skogslandskap. Ruovesi är känt för såväl stora gäddor och gösar och erbjuder fiskarna en lockande fiskemiljö.
Ruovesi börjar vid Vilppulankoski med vattnen som forsen hämtar med sig, och slingar fram som ett smalt vattenstråk österut mot Paloselkä. Områdets sund ger gösfångster genast då säsongen börjar i slutet av maj.
Gädda från det legendariska Paloselkä
Paloselkä hör till Finlands mest kända områden med stora gäddor, där man i början på 1990-talet fick nästan fler över 10 kilos gäddor än från alla andra sjöar hopräknat. Aittoselkä, Hongonselkä, Paloselkä och Majaselkä skapar ett mångformigt område där det finns goda chanser att få gammelgäddan. Området är också bra för gösfiske.
Grynnor, strömmande sund, vikar och djupen mellan grunden är potentiella gäddplatser. På området finns också 10–20 meters djuphålor. I samband med fisket kan man ta iland vid eldplasterna vid Kaisansaari och Kasilansari.
Rovfiskarna trivs bland strömvirvlarna
Hanhonvuolle är en bra plats för fiske efter såväl, gädda, gös och abborre. Öster om Hanhovuolle blir vattnen så småningom djupare. Mustaselkä söder om Syvinkisalmi som förenar Tarjannevesi och Ruovesi är ett djup där storgäddorna frossar på småfisk. Varisniemi i fjärdens östra del samt områdena söderr om Korpulanvuolle och Korpulanlahti är även värda ett försök till gäddfångster. I djupen på Mustaselkä är vattnet 30–40 meter och området är potentiellt för trolling efter öring och gös.
Trolldom och konst på fiskevattnen
På Ruovesifjärden-Pöytäfjärden utanför Ruovesi kyrkby finns gott om grund och djupvariationerna är stora. Bland annat i vattnen kring Haapasaari, vattnen utanför Storminiemi och kring Väärinselkä samt utanför den berömda konstnären Akseli Gallen-Kallelas ateljé Kalela får man gös både på drag samt genom dragrodd. De grunda områdena runt båtleden samt Kautunvuolle är goda gös- och abborrplatser. Finlands sista häxa Antti Lieroinen bränndes på bål på ön Lieransaari i Ruovesi på 1600-talet.
Slingrande vattenstråket Kauttu-Murole
IDet är turvis fjärdar och grunda sund i södra delen av Ruovesi mellan Kautun vuolle och Murole kanal mean djupet stadigt växer. Vid udden är djupet 40–50 meter. Trakterna kring Jäminginsaari och Palosaari, Jäminginselkä, Jäminginvuolle och Kirnusalmi är kända fiskeplatser. Vid Kirnusalmi kan man även beundra hällristningar.
På Palovesi finns mycket öar och sommarstugor. Mäktiga klippiga stränder fröjdar fiskarens öga då man kommer till Ohrionselkä. Gös, gädda, abborre och en bra dag även öring, hör till fångstfiskarna.
Tarjanne – lugnt och skönt på fiskevattnen
En vacker skärgård, öar med klippstränder, långa vasstränder och stora djupvariationer är typiska för Tarjannevesi. Den här kargt vackra sjön i norra Birkaland är ett bra gös- och gäddvatten.
Potentiella gäddfiskeområden är bland annat Purnunlahti, Huilahti, vattnen kring Kauttakalas öar, sunden mot Hauhuunvesi, sundet Syvinginsalmi och skärgården utanför Visuvesi. Sjöns otaliga grund är gäddvatten och på sommaren kan man stöta på gäddor här då man jiggar efter gös.
Skärgård och grunda fjärd
Gösen förekommer mycket utbrett i hela sjön. Man kan fiska efter gös bland annat väst och norr om ön Siperia och vidare norrut mot ön Honkanen, vid mynningen till Pojaslahti och Syvinginsalmi samt kring Kuhakari som är beläget norr om ön Pöykkysaari. Ovanför djupen och längs djupkanterna kan trollingfiskaren även få en insjööring till fångst.
De största djupen finns mitt på sjön och ställvis nära öarnas stränder kan vattendjupet gå ner till 40–50 meter. De grund på några meter som sedan stiger upp mitt bland djupen är potentiella fiskeplatser.
En stor del av Tarjannevesis skärgård är med i ett nationellt strandskyddsprogram.
Visuvesi-Vaskivesi
Visuvesi och Vaskivesi (46,2 km²) är del av samma vattenstråt som Tarjannevesi. Stora gösar och gäddor är eftertraktade bytesfiskar här. Vaskivesi har en kargt vacker skärgård med stora djupskillnader och i synnerhet fjärden Oikanselkä är känd för sina stora gäddor. Visuvesi är grundare. Man kan till exempel leta efter gös kring Savisaari ledfyr på Vaskivesi och på grundområdena framför Mustisaari på fjärden Visuselkä.
Toisvesi (29,4 km²) norr om Virdois är Birkalands djupaste sjö (85 m). Sjön har ett utmärkt gösbestånd och i mellanvattnen simmar stora gäddor.
